Spädbarn hittades utanför ett hotell

Jag gråter innombords när jag läser detta och undrar vad det är som driver en människa till att överge sitt barn på detta sätt. Jag kan förstå om man inte kan ta hand om barnet men adoptera bort barnet då på ett värdigt sätt. Någon hade lindat in den lilla flickan i tyg och satt henne i en resväska. I en resväska? Förstår inte. Stackars lilla flicka bli så brutalt övergiven! Artiklar om den lilla flickan hittar ni här på dn.se och på aftonbladet.se
Sen när jag går in på svd.se så finner jag ytterligare en artikel. Denna gång handlar det om ett påfunnet foster i ett flygplan. Står tyvärr inte mycket mer än så och att fostret var livlöst.
Jag vet att folk känner olika och att baby blues förekommer. Att få förlossningsdepression är jätte tuft och det skall behandlas i tid. Men att utföra sådana handlingar som dessa kan jag inte förstå. Personligen älskade jag Lovisa från första stunden jag visste att jag var gravid. Kallade henne för skruttan direkt från början. Kärleken växte bara under graviditeten och när hon gjorde sig påmind blev det mer påtagligt. Förlossningen och tiden efter det var en dröm. Ja det gjorde ont men det var så värt det. Nu har hon vuxit så mycket och låter mer "flickigt" än som ett spädbarn. Jag tycker nästan tiden rusar på försnabbt, vill ju bara gosa med min lilla flicka. Så jag har väldigt svårt att förstå att man kan lämna ifrån sig sitt barn så brutalt.

På jobbet...

Japp det stämmer. Sitter på jobbet nu och har nattpass. Känns som att någonting fattas, som att jag har glömt något. Saknar mina hjärtan otroligt mycket! Men lite kul är det att jobba ändå. Sjukhusmiljön påminner mig om förlossningen så alla underbara minnen kommer åter. Och så märker jag att jag har blivit en sådan töntig mamma som inte kan sluta prata om sitt barn ;) Haha men det skiter jag i just nu :D

Har inte bloggat på ett tag för vi har varit väldigt trötta. Igår började vi med fruktdieten och jag blev väldigt svag utav den. Efter långpromenaden igår däckade jag. Men så idag åt vi tillagad mat men gjorde en kompromiss och åt bara vegetarisk mat. Näe fruktdieten var inget för mig men jag ser fram emot candida dieten. Måste poängtera att dieterna gör vi för hälsans skull. Skall berätta sen vad candida dieten går ut på men jag mår mycket bättre utav den och den är inte så drastisk.

Spårlöst

Maken somnade när han nattade Lovisa :) Sötnosarna däckade direkt. Men det förtjänar de. Anders för att han har jobbat så mycket och Lovisa bara för att hon är så himla söt ;)

Jag gråter alltid när jag tittar på spårlöst. Tänk så många som har det så dåligt att de måste ge upp sina barn. I dagens program bortadopterades en liten flicka för att kunna överleva. DET är kärlek på hög nivå. Man sätter sitt barns behov före sitt eget. Tyvärr finns det många föräldrar som sätter sina behov före sina barns och det gör mig upprörd. Det betyder inte att bara för att man får barn slutar vara sig själv men man omprioriterar sitt liv. Jag blir lycklig när Lovisa är det. Jag önskar mest av allt att kunna ge henne ett lycklig start på livet. Alla barn förtjänar det.

Jag ser också en sak när jag tittar på Spårlöst. Det är viktigt att få veta om sina rötter. Denna blogg är till för att Lovisa en dag ska kunna få läsa om sin första tid.

Härligt att shoppa ;)

Hahah kliché kanske men grejen är den att när vi nyss var i Sickla Köpkvarter träffade jag på två äldre jätte trevliga damer. Hade intressanta diskussioner med dem och det har jag Lovisa att tacka för. Folk kommer fram mer för att prata med en och social som jag är så gillar jag det bara. Gillar att prata med olika människor för man lär sig så mycket. Och sen om jag vill vara för mig själv, vilket jag vill alltid med jämna mellan rum är det bara att gå långpromenader istället så får man rensa tankarna :)

Hittade iaf lite kläder till Lovisa på rean. Köpte lite större storlekar som hon kan ha senare. Nu väntar vi bara på att maken kommer hem så ska vi till Sickla igen. Men denna gång ska vi handla mat. I morgon börjar vi en veckas frukt diet och sen skall vi fortsätta med Candida dieten i två månader. Vi gör det mer för hälsans skull än för utseendet. Skall berätta mer om Candida dieten senare.

Lovisa läser

Igår visade jag för första gången Muminboken för Lovisa. Hennes reaktion var helt bedårande. Hon spärrade upp ögonen och tittade nogrant på bilderna. Boken köpte jag på Helsingfors flygplats i vecka 6. Alltså en av de första sakerna jag köpte till henne. Dessvärre gillade Clara också boken så den är lite välläst med ett hål...

Inatt sparkade Lovisa av sig täcket ett antal gånger. Alltid när jag drog upp det så flög den av på en gång så tillslut när jag somnade djupt orkade jag inte dra upp den någon mer. Men sedan märkte jag att hon sov oroligt. Gnällde inte men vevade med armar och ben. Stackaren, kände i nacken att hon var alldeles kall plus att hon hade kräkts. Att hon inte sa något :( Drog bort trasan som hon låg på. (har lärt mig att ha både plastlakan och en trasa som är lätt att ta bort utan att tända lampan) Satte på täcket och då gosade hon in sig och sov så sött.

Nyårsdagen

Ja den spenderades här hemma med mig och Lovisa. Maken jobbade heldag. Igentligen skulle vi åkt hem till Karin, Andreas och Lova men alla är vi förkylda så det blev inget. Så jag och Lovisa fick en välbehövlig mor och dotter mysdag. Ville bara hålla om henne och gosa med henne hela dagen. Hon har fått så mycket intryck de senaste dagarna att hon var slut stackaren.

Idag ska vi fortsätta med mysdagen och kanske nu hunden vågar sig på en promenad. Igår gick hon bara snabbt ut för att kissa och sen snabbt in igen. Stackaren så rädd för fyrverkerierna.

På tisdag ska vi börja på våran diet. Jag ser så fram emot det! Har så ont i mina muskler och leder och smärtan försvinner när jag har gjort dieten. Tanken var att börja på måndag men vi har kvar sådan mat som inte ingår i dieten så vi tänkte att det är bättre att äta upp det först.

Nyårsafton

Nyårsaftonen började med att vi umgicks med Anders släktingar vilket var väldigt mysigt. Först ut i det härliga vädret och sen fika hos oss.

Sen på kvällen gick vi över till några vänner som har flyttat hit till Sjöstaden nyligen. Vi har faktiskt firat de flesta av våra nyår med dem. Det var riktigt mysigt med jätte god mat. Lovisa sov i Thomas säng och reagerade inte på musiken och inte ens fyrverkerierna. Däremot var Clara jätte rädd och gömde sig under matbordet. Senare kom en annan kompis med tjej. Han var rätt så kalas och högljudd att vi kände att det var dags att kila hem. Lovisa kommer ändå i första hand.

Ena tvillingen som höll i festen. Här med Lovisa

Ena av tvillingarna som höll i festen