Tittade precis på programmet Livet på BB på kanal 5. Jösses snart är jag där! Jag är inte rädd men jag ser inte heller fram emot förlossningen. Ingen idé att vara rädd för ut ska ungen vilket fall som helst men satan vad ont det kommer antagligen att göra! Idag har hon bökat runt som bara den, känns som ett sug i magen när hon sätter i gång. Hela magen rörde sig och det kändes som att hon ville komma ut genom skinnet! Jag längtar tills skruttan är i mina armar! Hur kan man sakna någon som är så nära?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar