måndag 3 januari 2011

Spårlöst

Maken somnade när han nattade Lovisa :) Sötnosarna däckade direkt. Men det förtjänar de. Anders för att han har jobbat så mycket och Lovisa bara för att hon är så himla söt ;)

Jag gråter alltid när jag tittar på spårlöst. Tänk så många som har det så dåligt att de måste ge upp sina barn. I dagens program bortadopterades en liten flicka för att kunna överleva. DET är kärlek på hög nivå. Man sätter sitt barns behov före sitt eget. Tyvärr finns det många föräldrar som sätter sina behov före sina barns och det gör mig upprörd. Det betyder inte att bara för att man får barn slutar vara sig själv men man omprioriterar sitt liv. Jag blir lycklig när Lovisa är det. Jag önskar mest av allt att kunna ge henne ett lycklig start på livet. Alla barn förtjänar det.

Jag ser också en sak när jag tittar på Spårlöst. Det är viktigt att få veta om sina rötter. Denna blogg är till för att Lovisa en dag ska kunna få läsa om sin första tid.

5 kommentarer:

Jessica- mamma till Melwin sa...

Godkväll =)

Härligt att de somnade så sött... Det är verkligen en vacker syn att se sina älskade så (kärlek) . .

Håller helt och hållet med, kollade också på spårlöst och det va svårt att hålla tillbaks tårarna... Ett fint program tycker jag som hjälper många!!!

Tycker verkligen att din tanke angående bloggandet är väldigt fint... Fonns det inte en sida där man kan skicka in sin blogg och få utskrivet den i pappersformat som minne??? om ja inte har fel så är det så.. hade varit en rolig grej att göra varje år så man har de hemma...

Hoppas starten på de nya året varit toppen för er lilla familj =)

Må bäst och ha en fortsatt fin vecka.. STOR godnatt kram från mig och Melwin

Stina sa...

Jag skriver också för Elises skull nu mer. Tänk va kul det skulle vara att läsa en blogg om när vi va små. Kram

donken sa...

jag hade velat läsa, om min mamma hade skrivit nån form av dagbok, när jag var liten. Synd att hon inte gjorde det, kan jag tycka.. och att det finns så få bilder! i dagens samhälle fotar man ju konstant, digitalkameror osv. men då hade de ju bara rullar, och det fotades bara på födelsedagar i princip. :P

pöss

teddy sa...

Ojjj det måste verkligen ha varit ett rörande avsnitt.
Tänk att man kan lämna sitt barn för att det ska överleva???
Jag ryser av endast tanken.
Och s många människor det finns som letar efter sina rötter...

Hoppas ni alla mår väl och haft en fin start på det nya året.
kram ifrån oss

sara . mamma till wilda sa...

Det är du inte ensam om hahaha

Wilda tackar så mycket för grattis