Varför ska EU ha ett nytt fördrag?
Det främsta argumentet är att EU behöver nya, enklare och effektivare beslutsformer nu när antalet medlemsländer har vuxit till 27 - och fler står på kö. När det gamla fördraget började gälla hade EU bara 15 medlemsländer. Målsättningen har också varit att öka EU:s möjligheter att agera utrikespolitiskt samt stärka medborgarnas rättigheter. Det nya fördraget har kommit att kallas för Lissabonfördraget.
Vad är nytt i EU:s fördrag?
Färre beslut i ministerrådet ska kräva enhällighet. För att beslut ska kunna tas måste ett förslag ha stöd av minst 55 procent av länderna som tillsammans måste företräda 65 procent av EU:s befolkning. Samtidigt får de nationella parlamenten större möjligheter att bromsa lagförslag. EU får en slags utrikesminister, även om titeln blir en annan. Utrikespolitiska åtgärder måste dock även framgent godkännas av samtliga EU-länderna. EU får också en permanent ordförande, i stället för att denna uppgift vandrar från land till land. I fördraget ges EU-medborgarna juridiskt bindande rättigheter - exempelvis rätt att strejka och demonstrera, förbud mot tortyr och olika slags diskriminering. Brott mot rättigheterna kan prövas i EU:s domstol. Frågor rörande polis och straffrätt flyttas från medlemsländerna till EU. Det betyder också att EU-parlamentet får vara med och fatta besluten.
Vilka kompromisser har gjorts i fördraget?
Polens protester mot de nya röstreglerna i ministerrådet ledde till att de inte införs förrän 2014 och då under en treårig övergångsperiod. De medborgerliga rättigheterna är inte bindande för Polen och inte heller för Storbritannien, som dessutom får stå utanför det straffrättsliga samarbetet. Efter irländarnas nej till fördraget 2008 beslutades att kommissionen inte kommer att bantas utan att varje land även i fortsättningen får utse varsin kommissionär. Även Tjeckien har fått vissa undantag.
Vad händer nu?
För att fördraget ska kunna börja gälla måste det godkännas av alla medlemsländer, antingen i respektive parlament eller genom folkomröstning. Den 3 november slutfördes denna process genom att Tjeckien som sista land skrev på, efter seglivat motstånd från presidenten Vaclav Klaus. Sveriges riksdag godkände fördraget i november 2008.
KÄLLA: DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar