måndag 4 juni 2012

Vikthysteri



Att det råder vikthysteri i dagens samhälle är det ingen tvivel om. Många utvecklar olika ätstörningar på grund av detta. Att medelvikten på befolkningen ökar samtidigt med denna hysteri är lite märkligt.

Jag har undvikit att skriva om vikt för jag vill inte spä på denna hysteri. Vill inte att någon skall få viktångest på grund av min blogg. Jag har själv haft lindriga ätstörningar. Eller man kan nog aldrig säga att ätstörning är lindrig men det var vid två tillfällen och under en kort period. Tack och lov hade jag huvudet på skaft och började äta igen. Som minst vägde jag 45 kg på mina 162 cm. Alltså alldeles för lite. Min normala vikt innan jag började träna var 50-53 kg men jag kände mig alltid tjock vilket är helt galet! Innan bröllopet vägde jag 57 kg och mådde som bäst. Då åt jag mycket men nyttigt och tränade. Alltså en sund livsstil och det är alltid det bästa. Idag har jag ju fött två barn inom loppet av 1,5 år så det är ganska självklart att kroppen har förändrats. Och att min son är bara 6 veckor förstår man att jag bär på extra kilon. Men vet ni vad? För första gången i mitt liv bryr jag mig inte. Jag är stolt att min kropp har fött fram två underbara ungar och jag tänker ta det lugnt med viktminskningen. Det får ta tid och det är bara bättre att det tar tid för då kan man lättare behålla vikten. Förvisso kommer jag alltid att vara fåfäng och bry mig om mitt utseende men det gör jag för min egen skull och det är ändå inte det viktigaste i mitt liv.

Jag har också tänkt mycket på att inte föra vidare viktnojja till mina barn. Då är det viktigt att jag mår bra i mig själv. Och det gör jag. Så alla ni där ute. Var lyckliga över de ni är och stolta över er själva. Man behöver inte passa in på idealet för att vara vacker, utan skönheten kommer inifrån.

Lite bilder på hur jag har sett ut när jag har haft olika vikt. Bilden där jag väger 45 kg är lite dålig men man ser att jag hade bantat bort brösten. Bilden med blomkransen var när jag vägde 57 kg och sen en bild på mig tagen nu. Vet ej vikten för äger ingen våg. Och den tecknade bilden är bara för sorglig men tyvärr verklighet idag.

4 kommentarer:

Karin sa...

Du passar väldigt bra i din nuvarande vikt!

Linn sa...

Jag håller med föregående tjej. Du är superfin som du är nu och jag tokgillar ditt tänk kring vikt! You go girl! :-)

Emelie sa...

Det är lite lustigt, för bara för några dagar sedan bestämde jag mig för att out.a min blogg inom en snar framtid. "Men vad vill jag ha för riktlinjer på mina texter" frågar jag mig.. och plötsligt dyker människor och texter som din här, upp till höger o vänster :) .. ser det lite som ett tecken. För jag har vart inställd på att skriva mer om det här ämnet för jag tycker, precis som du tydligt gör en poäng i här, att vi måste prata om våra nojjor och känslor kring ämnet. Visa och inspirera varann till att vända negativa känslor om sig och sin kropp och våga vara och känna sig stolt. Supervacker är du! Kram

Jenny sa...

Hehe, det där med vikt alltså... jag har haft alla storlekar tror jag, från S till XXXL... nu är jag visserligen på väg nedåt men det får ta den tid det tar. Efter att ha slitigt sönder knä och vrist på ett par år sedan tar det lite längre tid, men jag kan säga så här; hellre lite rund och go än den magerdal man var en gång i tiden, när folk inte ville kramas för att man var för benig. :-P Tycker du ser sund och fräsch ut på alla bilderna! :-)