Nätterna är fortfarande jobbiga för jag kan inte sova. Drömmer mardrömmar, har myrkrypningar över allt, ont i ryggen och axlarna. Men jag ska prova Einis naprapat för det verkar lovande. :)
Lillskruttan buffar omkring i magen. Hennes rörelser har blivit långsammare men betydligt starkare. Ibland när hon sparkar så gör det så jäkla ont! Hahah busunge! Nu bara den senaste veckan har jag känt hennes hälar genom huden. Jag har kunnat greppa tag om dem. Otrolig känsla! Känns mer verkligt på något sätt. Maken kände det idag för första gången och han blev lite paff ;).
32+3 |
Vi fick se henne förra veckan på ultraljud. Vi hade tillväxtultra pga mitt blodtryck. Allt såg så fint ut och hon vägde då 1967 gram. Ingen jätte bebis med andra ord men hon växer som hon ska. Hon var så söt så både mitt och Anders hjärta smälte. Man såg när hon smuttade på fostervattnet och sina händer. Såg så otroligt gulligt ut! Och så fick vi veta för tredje gången nu att det är en flicka. T.o.m Anders kunde klart och tydligt se det.
4 kommentarer:
Det är en otrolig känsla att se sitt barn på ul, det blir mer verkligt då
Åh såå mysigt!
SÅ fina ni är här nedan!
Kul att se:)
Hej!
Min dag har varit bra! Din?
Precis som för dig är det här med sömnen inte det lättaste och roligaste nuförtiden..
Känner så väl igen det där med rastlöshet och myrkryp..Hua!
Sov så gott! kramen
Gud vad mysigt! Och det är så himla mysigt att boa in sig också, jag tänker också på babyrummet och pillar på hans små kläder hela tiden =) En dryg vecka till vårt nästa ultraljud - längtar!!
Bra att haltit hjälpte er även efteråt. Jag märker redan stor skillnad och om man tar av det en bit in på promenaden (typ på hemvägen) så är han mkt lugnare, det är ju i början som han är så himla ivrig. Helt plötsligt fick man lugna trevliga promenader - who would have known? =)
Skicka en kommentar